Gullmarsfjorden
Jag och min dåvarande kollega Wictor bestämde oss för att åka och dyka på västkusten.
Sagt och gjort, efter en del letande på nätet hittade vi ett boende som verkade bra,
och vi bokade en natt på Dykluft. Boendet
och servicen var över förväntan, och de har mycket bra priser. Jag tror vi betalade 500:-/pers
för en övernattning. Då ingår fria antal fyllningar, middag på kvällen och frukost dagen
efter. Man bor hemma hos en familj som har ett stort hus, och jag tror de har 10 bäddar fördelade
på två rum för uthyrning. Man äter ihop med familjen och eftersom de verkar ganska dyktokiga
så kan man passa på att få mycket tips om dykplatserna.
Hela Gullmarsfjorden är fylld av bra platser för landdyk så det är bara att välja och vraka. Det finns
allt från lättare dyk till 90-metersväggar.
Vi åkte iväg tidigt på lördag morgon och planen var att göra två dyk första dagen och två dyk andra dagen.
Efter att vi anlänt till dykluft och installerat oss så pratade vi med ägaren om lämpliga dykplatser.
Det slutade med att vi bestämde oss för att dyka vid Sandvik. Det låg nära och bra och vid det laget
var vi bara sugna på att komma i vattnet.
Väl på plats parkerade vi precis innan en bom och gick ner för att titta på dykplatsen. Det var en rätt
bra promenad ner för en backe så jag såg inte fram emot att konka dubbelpaketet fram och tillbaka.
När vi kom upp igen för att hämta dykprylarna träffade vi en av de lokala förmågorna och frågade (mycket
artigt) om det gick för sig att köra ner med bilen. Svaret var blankt NEJ. Ingen förklaring eller så
utan det gick helt enkelt inte. Vi svalde detta utan knot, det är något man skall tänka på som dykare
att inte stöta sig med lokalbefolkningen. Gör man det så drabbar det bara andra dykare.
När vi hade konkat ner prylarna så kommer samma surgubbe igen och nu har han en annan gubbe med sig också.
Det visar sig att de ska ut och fiska hummer, och dom muttrar någon om att de minsann misstänker att vissa
dykare plockar åt sig hummer när de ändå är ute. Vi försäkrar att vi ej tillhör denna tvivelsamma skara.. =)
Dyket fungerar bra, vi ser hummer i tinor och hummer som ej låtit sig luras ännu. Bra sikt och allmänt trevlig.
Kameran fungerar bra men när jag kommer upp till ytan ser jag att det läckt in lite vatten. Kameran verkar dock
inte tagit skada.
När vi plockar av oss prylarna kommer ett par förbi med två hundar. De stannar och pratar med oss en bra stund,
mycket trevliga människor. När vi sen är nästan uppe så kommer mannen åkande i backen med sin bil. Han stannar
och frågar varför jag inte kört ner med bilen. Vi fick inte det säger vi och på anmodan beskriver vi gubben
som sade detta. "Sommargäster" fnyser mannen i bilen surt och säger sen att om vi återkommer så får vi gärna
köra ner med bilen för det är han som äger marken! Där ser man.. =)
Nästa dyk blir vid Hällebäck. Man kommer ända in till vattnet med bilen så det är bara att kliva i. Vi såg mycket
hummer (det gjorde vi på alla våra dyk) och en del fisk. En bit in i dyket märker jag att kameran börjar flimra
för att sedan lägga av helt. Vattenläckage! Senare träffade vi några andra dykare på dykluft varav den ena hade
en filmkamera som han använde under vattnet. Han visade hur man skulle rengöra packningen, och då förstod jag vad
det var jag gjort fel. Surt!
Vi hade pratat en del om att göra ett nattdyk, och det var nog tur vi beslutade oss för det tidigare under dagen
för när ölen ligger på kylning när man kommer hem efter två dyk så får man bita sig i knogen för att inte knäppa
upp en. Men, det blev ett nattdyk och det är nog ett av de bästa dyken jag gjort i mitt liv. Dyket gjorde vi vid
Jordfall och man utgår ifrån ett hamnområde och simmar ut till en vägg som man följer ut. Vi hade hört att det
kunde gå att se bläckfisk om man hade lite tur. Dock var chansen störst från 20 meter och djupare och eftersom
vi gjort två dyk tidigare satte vi ett maxdjup för dyket på 15m. Det var helt bäcksvart när vi simmade ut, och det
var en magisk känsla när vi tände våra lampor. Lamporna blir som ljussvärd i vattnet och..ja, det var tjusigt helt
enkelt. Det gick ett tag in i dyket utan någon skymt av bläckfisk men så helt plötsligt hittar jag en på botten! De
är bedårande små djur, stora ögon som nästan ser sminkade ut (i blått) och så byter de färg när de blir lite skrämda.
Inte verkar de vara så rädda heller utan man får gott om tid på sig att titta på dem. Ni kan ju tänka er hur tråkigt
jag tyckte det var att kameran var trasig!
Efter bläckfisken fortsatte vi dyket och såg hur mycket djurliv som helst. Det formligen myllrade av liv. En fördel
när man dyker på natten är att man ju bara ser där lampan lyser. Det innebär att man på någotvis ser mer noggrant
på just den fläcken vilket gör att man upplever fler detaljer.
När vi kom upp var det helt stjärnklart. Sen visste man ju att ölen väntade hemma och det kändes ju inte heller så
tråkigt.
Sista dyken genomförde vi nästa förmiddag. Då dök vi vid Ormestad. Inte så mycket att se men det är en häftig känsla
att veta att väggen man dyker på slutar 90 m ner i djupet. Det var en del coola överhäng också så det var ett helt
ok dyk. Vid uppkomsten kände vi båda två att vi var rätt nöjda med dykning för den här gången så därefter blev det hemfärd.
Till Gullmarsfjorden åker jag igen. Dykluft ligger då bra till för en bokning.